Idag slog en tanke mig när jag stod där på morgonen och borstade tänderna, lagom stressad då tiden var knapp. Förstår inte att jag inte tänkt tanken innan.
Jag har nästintill alltid haft svårt att lita på människor i min närhet. Jag är lite av ett bekräftelse-freak. Om jag inte får den uppmärksamhet/respons et.c som jag själv ger så blir jag väldigt osäker. Jag har svårt att lita på att människor verkligen(definition: verkligen, verkligen. Note: brukar vara ganska självgod & tycka om mig själv) tycker om mig. Det är sällan om ens aldrig som jag berättar detta för någon. Jag vill ju ha kontrollen.
Om jag inte får respons börjar jag fundera och dalta fram och tillbaka. När jag väl får responsen jag väntat på så blir jag snabbt på gott humör. Det är som en on-/off-knapp.
Idag kom jag i alla fall på, eller rättare sagt: kom på en sak som kan vara bidragande till osäkerheten. Man kan tala om psykologi och Freud: att minnen och erfarenheter från tidig barndom omedvetet påverkar människans fortsatta psykiska utveckling. Det är något som jag tror på. Mer exakt vad det innebär för mig tänker jag inte gå in på, det här är ju ändå internet.
// kontroll-/bekräftelse-freaket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar