Dessa Initialer Orden Gömmer Omtyckt

Amo-te 

Lejonkungen

För ett år sedan var detta bästa veckan i mitt liv.
Veckan är väldigt bra i år med,
förutom att jag inser att jag fortfarande har ett hål i mitt bröst.

På uppgång

Jag hade lovat mig själv, för att jag trodde att det aldrig skulle ske.
Så skedde det.

Nu återstår att se hur det fortskrider. 
Livet är nog rätt bra ändå.

Jag hatar att jag älskar dig, jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

Oreda.

Det känns som att det aldrig slutar så där bra som det gör i filmer. 
Man går och väntar på att det ska göra det, men det gör det aldrig. 

Jag är inte redo för någonting, även om jag inbillar mig själv det.
Det känns bra och jag tror att allt är flygande lätt, sen blir jag slagen till marken igen och inser att allt är likadant som förut.

Bron var instabil och någon skar av repen. 
Jag föll. 
Jag vet att du föll, men jag vet inte om du klarade dig och om du i sånt fall har återhämtat dig.
Jag vet bara hur det gick för mig. 
Du försvann och jag fick inte veta svaren.

jag har inget mer än mina tankar

det finns en annan sida, det finns någonting jag aldrig ser
men jag vill inte veta vad, för därifrån syns längtan mer.
men om jag tar mig ifrån en sviken dröm och hit igen
så kanske jag kan känna meningen med tystnaden.

svalkar vinden värmer solen
ser du något bakom molnen
känner du lyckan genom sorgen
jag har inget mer än mina tankar

har fått glovord och mordord piska o morot
ångest och oro som om jag vore av stål och glas, borde gå men stannar kvar.
jag har lovat och glömt, förlåtit fördömt, försent för å ångra men tid nog
att tänka om och leva med det.

jag saknar det som inte finns och sprider ut mig själv i vinden
bara du kan bära det som gör så ont i mina ögon. vi har något stort
på gång, så länge ingen bryr sig om vilka höjder vi kan nå,
på vilken sida som vi står.